Ja, det är en hel del i skolan nu. Mycket att läsa, en del att tänka på och uppgifter som ska göras på kort tid. En intensiv kurs med andra ord. Lite lagom jobbigt när mitt huvud är någon helt annanstans än i skolans värld just nu. Längtar så efter nästa kurs som verkar vara betydligt lugnare!
Varje dag påminns jag av det lilla liv som växer där inne, mitt i all stress och frustration över att inte hinna med så känner jag honom och lugnet sveper automatiskt över mig. Det är så härligt! Egentligen borde jag bli ännu mer stressad av att en liten en snart kommer och tumlar om hela livet, men icke. Istället känner jag att det inte är värt att stressa, jag vill leva nu, njuta nu. Inte bara tänka och planera framåt så att jag missar allt som händer här och nu.
En liten människa som jag inte ens har träffat får mig att landa och koppla av, istället för att brista ut i panik över allt som ska hinnas med. Och känslan av att inte räcka till som alltid brukar finans där är som bortblåst. Precis som A får mig att känna, tillfreds med allt och allmänt lugn, så får lilla sprattelapan mig att känna precis samma lugn. A är min klippa, och snart kommer att ha två klippor i mitt liv. Det är lycka.
Magen vecka 23, växer för varje dag.
